<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:georss="http://www.georss.org/georss" xmlns:geo="http://www.w3.org/2003/01/geo/wgs84_pos#" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
	>

<channel>
	<title>Juan Illarramendi</title>
	<atom:link href="http://1juilla.wordpress.com/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://1juilla.wordpress.com</link>
	<description>El blog del de al tercera fila</description>
	<lastBuildDate>Fri, 29 Jan 2010 12:30:31 +0000</lastBuildDate>
	<language>eu</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.com/</generator>
<cloud domain='1juilla.wordpress.com' port='80' path='/?rsscloud=notify' registerProcedure='' protocol='http-post' />
<image>
		<url>http://s2.wp.com/i/buttonw-com.png</url>
		<title>Juan Illarramendi</title>
		<link>http://1juilla.wordpress.com</link>
	</image>
	<atom:link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="http://1juilla.wordpress.com/osd.xml" title="Juan Illarramendi" />
	<atom:link rel='hub' href='http://1juilla.wordpress.com/?pushpress=hub'/>
		<item>
		<title>Estillo Orriak</title>
		<link>http://1juilla.wordpress.com/2010/01/29/estillo-orriak/</link>
		<comments>http://1juilla.wordpress.com/2010/01/29/estillo-orriak/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 29 Jan 2010 12:30:31 +0000</pubDate>
		<dc:creator>1juilla</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://1juilla.wordpress.com/?p=185</guid>
		<description><![CDATA[Estilo orriek dokumentua banatzen dute estilo logikoan eta estilo fisikoan, uzten estilo fisikoa definizio bloketan eta banatua dokumentuaren estrukturatik. CSS siglek &#8220;Cascade StyleSheet&#8221; esan nahi dute, eta HTML dokumentu bati aplikatu ahal zaizkion estilo fisikoen espezifikazio bat da. CSS hauen helburua dokumentua behin betiko logika (estruktura) eta fisikoa (aurkezpena) banatzea da. Estilo logikoa dokumentuaren logikaz aritzen da: [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=1juilla.wordpress.com&amp;blog=5059857&amp;post=185&amp;subd=1juilla&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Estilo orriek</strong> dokumentua <strong>banatzen</strong> dute <strong>estilo logikoan</strong> eta <strong>estilo fisikoan</strong>, uzten estilo fisikoa definizio bloketan eta banatua dokumentuaren estrukturatik. <strong>CSS </strong>siglek &#8220;<strong>Cascade StyleSheet</strong>&#8221; esan nahi dute, eta <strong>HTML</strong> dokumentu bati aplikatu ahal zaizkion <strong>estilo fisikoen espezifikazio</strong> bat da. CSS hauen <strong>helburua </strong>dokumentua behin betiko<strong> logika (estruktura)</strong> eta <strong>fisikoa (aurkezpena) banatzea</strong> da.</p>
<p>Estilo logikoa dokumentuaren <strong>logikaz</strong> aritzen da: <strong>goiburuetaz, parrafoetaz</strong>&#8230; es da aurkezpen finalaz arduratzen, <strong>dokumentuaren estrukturaz</strong> baizik. Bestaldetik, <strong>estilo fisikoa</strong> ez da dokumentuaren estrukturaz arduratzen, <strong>aurkezpen finalaz</strong> baizik: <strong>letra tipo</strong> jakin bat duten parrafoak, <strong>sakoneko kolore</strong> zehatz bat duen taula&#8230; Estilo orrien helburua estilo fisiko batzuk sortzea da, <strong>HTML etiketengandik banatuta</strong>, eta testu bloke handietan aplikatu. Estilo hauek JavScriptetik aldatuak izan litezke, eta honek interaktibitate apur bat gehiagao ematen digu.</p>
<p><strong>Erreferentziak:</strong></p>
<ul>
<li>Conceptos básicos, <em>Web estilo. </em>Lola Cárdenas. Kontsulta data: 2010ko urtarrilak 28. Orrialdea: <a href="http://www.webestilo.com/css/css00.phtml">http://www.webestilo.com/css/css00.phtml</a></li>
</ul>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/1juilla.wordpress.com/185/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/1juilla.wordpress.com/185/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/1juilla.wordpress.com/185/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/1juilla.wordpress.com/185/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/1juilla.wordpress.com/185/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/1juilla.wordpress.com/185/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/1juilla.wordpress.com/185/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/1juilla.wordpress.com/185/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/1juilla.wordpress.com/185/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/1juilla.wordpress.com/185/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/1juilla.wordpress.com/185/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/1juilla.wordpress.com/185/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/1juilla.wordpress.com/185/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/1juilla.wordpress.com/185/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=1juilla.wordpress.com&amp;blog=5059857&amp;post=185&amp;subd=1juilla&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://1juilla.wordpress.com/2010/01/29/estillo-orriak/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/7e258fc79ffeb4e3a53d3753ec3557ce?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">1juilla</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>CiteULike eta GoogleBooks</title>
		<link>http://1juilla.wordpress.com/2010/01/28/citeulike-eta-googlebooks/</link>
		<comments>http://1juilla.wordpress.com/2010/01/28/citeulike-eta-googlebooks/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 28 Jan 2010 21:25:26 +0000</pubDate>
		<dc:creator>1juilla</dc:creator>
				<category><![CDATA[Edición Digital]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://1juilla.wordpress.com/?p=181</guid>
		<description><![CDATA[Klasekoari jarraituz, eta liburutegi txikitxo bat egin ostean, bi zerbitzu hauek zertan datzaten azalduko dugu. CiteULike CiteULike dohaniko zerbitzu bat da, laguntzen duena irakurtzen ari zaren dokumentu akademikoak gordetzeko, antolatzeko eta konaprtitzeko. Interneten aurkitzen duzun lanen bat interresgarri iruditzen bazaizu, botoi bat pultsatu dezakezu, lana  zure liburutegi pertsonalera gehituz. CiteULikek automatikoki hartze du zita, beraz ez dago zita [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=1juilla.wordpress.com&amp;blog=5059857&amp;post=181&amp;subd=1juilla&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Klasekoari jarraituz, eta liburutegi txikitxo bat egin ostean, bi zerbitzu hauek zertan datzaten azalduko dugu.</p>
<p><strong>CiteULike</strong></p>
<p>CiteULike dohaniko zerbitzu bat da, laguntzen duena irakurtzen ari zaren dokumentu akademikoak gordetzeko, antolatzeko eta konaprtitzeko. Interneten aurkitzen duzun lanen bat interresgarri iruditzen bazaizu, botoi bat pultsatu dezakezu, lana  zure liburutegi pertsonalera gehituz. CiteULikek automatikoki hartze du zita, beraz ez dago zita idazteko beharrik, eta dena funtzionatzen duenez zure web browser -tik ez dago beste software instalatzeko beharrik ezta.  Aldi berean, zure liburutegi pertsonala zerbidorean gordetzen denez, Internet konexioa duen edozein ordenagailutik sar zaitezke. Jakin nahi bazenuke nola funzionatzen duen zerbitzu hau, lagungarri izango dituzu <a title="CITEULIKE" href="http://www.slideshare.net/jalonsoarevalo/citeulike-gestor-de-referencias-sociales" target="_blank">diapositiba hauek</a>.</p>
<p><strong>GoogleBooks</strong></p>
<p>GoogleBooks ehundaka mila liburu imprimatutako edukiak indexatu ditu lortutako datuak edozein erabiltzaileren esku jarriz. Mota desberdinetako liburuak daude: batzuetan, autore eskubideak inadargabetuak izan direnetan hain zuzen, Googlek liburu osoa erkutsi ditzake, beste kasuetan berriz, zerbitzuak lan harreman estua du editore eta autoreekin, eta bakarrik haiek ahalbidetzen duten orrialde kopurua aurkezten dute. GoogleBooks GooglePrint -en ondorengoa da. 2003an, Amazon liburudendak zerbitzu berri bat aurkeztu zuen, edozein hitz liburu guztietan bilatzea ahalbidetzen zuena. Google -en erantzuna GooglPrint izan zen, GooleBooks &#8211; en hastapena. <a title="GOOGLEBOOKS" href="http://books.google.com/books?hl=es" target="_blank">Hemen klikeatuz </a>zerbidoreak GooleBooks -era eramango zaitu.</p>
<p><strong>Erreferentziak:</strong></p>
<ul>
<li>
<div>Julio Alonso Arévalo, Universidad de Salamanca (2009). CiteUlike. <em>Slideshare</em>. Kontsultatua: 2010ko urtarrilak 28. Orrialdea: <a href="http://www.slideshare.net/jalonsoarevalo/citeulike-gestor-de-referencias-sociales">http://www.slideshare.net/jalonsoarevalo/citeulike-gestor-de-referencias-sociales</a></div>
</li>
<li>
<div>General (2009, abenduak 9), <em>CiteULike.</em> Kontsultatua: 2010ko urtarrilak 28. Orrialdea: <a href="http://wiki.citeulike.org/index.php/General">http://wiki.citeulike.org/index.php/General</a></div>
</li>
<div>
<li>
<div>Google Books. <em>Google Dirson, noticias de google en español</em>.<em> </em>Kontsultatua: 2010ko urtarrilak 28. Orrialdea: <a href="http://google.dirson.com/o.a/google-books">http://google.dirson.com/o.a/google-books</a></div>
</li>
<li>
<div>Google Books. <em>Google Dirson, noticias de google en español</em>. Kontsultatua: 2010ko urtarrilak 28. Orrialdea: <a href="http://google.dirson.com/post/2787-libros-google-formato-pdf/">http://google.dirson.com/post/2787-libros-google-formato-pdf/</a></div>
</li>
</div>
</ul>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/1juilla.wordpress.com/181/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/1juilla.wordpress.com/181/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/1juilla.wordpress.com/181/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/1juilla.wordpress.com/181/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/1juilla.wordpress.com/181/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/1juilla.wordpress.com/181/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/1juilla.wordpress.com/181/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/1juilla.wordpress.com/181/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/1juilla.wordpress.com/181/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/1juilla.wordpress.com/181/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/1juilla.wordpress.com/181/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/1juilla.wordpress.com/181/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/1juilla.wordpress.com/181/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/1juilla.wordpress.com/181/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=1juilla.wordpress.com&amp;blog=5059857&amp;post=181&amp;subd=1juilla&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://1juilla.wordpress.com/2010/01/28/citeulike-eta-googlebooks/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/7e258fc79ffeb4e3a53d3753ec3557ce?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">1juilla</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Beste Markaketa Lengoaia batzuk</title>
		<link>http://1juilla.wordpress.com/2010/01/28/beste-markaketa-lengoaia-batzuk/</link>
		<comments>http://1juilla.wordpress.com/2010/01/28/beste-markaketa-lengoaia-batzuk/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 28 Jan 2010 19:18:27 +0000</pubDate>
		<dc:creator>1juilla</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://1juilla.wordpress.com/?p=177</guid>
		<description><![CDATA[Aurreko artikuluetan markaketa lengoaiak zer diren azaldu ostean, beste markaketa lengoai ez hain ezagunetaz arituko gara: TeX: 70ko hamarkadaren amaieran Donald E. Knuth -ek komposizio tipografiako informatizaturiko sistema bat garatu zuen, ez zitzaiolako gustatzen nola geratzen ari ziren bere &#8220;The Art of Computer Programing&#8221; -eko ale batzuk. Sistema honi TeX izena jarri zion.  Sistema hau oso [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=1juilla.wordpress.com&amp;blog=5059857&amp;post=177&amp;subd=1juilla&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Aurreko artikuluetan markaketa lengoaiak zer diren azaldu ostean, beste markaketa lengoai ez hain ezagunetaz arituko gara:</p>
<ul>
<li><span style="color:#800080;"><strong>TeX</strong></span>: 70ko hamarkadaren amaieran <a title="BERE ORRIALDE PERTSONALA" href="http://www-cs-faculty.stanford.edu/~uno/" target="_blank">Donald E. Knuth </a>-ek komposizio tipografiako informatizaturiko sistema bat garatu zuen, ez zitzaiolako gustatzen nola geratzen ari ziren bere &#8220;<a title="GAIEN ZERRENDA" href="http://www-cs-faculty.stanford.edu/~knuth/taocp.html" target="_blank">The Art of Computer Programing&#8221;</a> -eko ale batzuk. Sistema honi <strong>TeX </strong>izena jarri zion.  Sistema hau oso <strong>gogokoa da giro akademikoan</strong>, batez ere matematikalari, fisikalari eta informatikalarien artean. Ondo idatzita egon arren, <strong>TeX </strong>hain handia da (eta teknika oso konplexuaz osatua) <strong>arazo asko azaldu dituela</strong>.</li>
<li><span style="color:#800080;"><strong>LaTeX</strong></span>: 80ko hamarkadan <a title="ORRIALDE PERTSONALA" href="http://research.microsoft.com/en-us/um/people/lamport/" target="_blank">Leslie Lamport</a>ek<strong> makro multzo</strong> bat garatu zuen <strong>TeX errazagoa bilakatzen</strong> zuena. Sistema honi <strong>LaTeX</strong> deitu zion.  LaTeXek idazten ari garen dokumentuaren <strong>edukian eta estrukturan</strong> jartzen du arreta. LaTeXen alderdi inportante bat <strong>notazio zientifikoaren eta teknikoaren espezializazioa</strong> da. Formula eta ekuazio konplexuenak errepresentatuak izan daitezke kalitate altu batekin.</li>
<li><strong><span style="color:#800080;">LILYPOND</span>: Notak</strong> eta beste <strong>sinbolo musikalak</strong> textu laueko artxibo batean idazten dira, eta gero <strong>Lilypondekin prozesatzen</strong> da artxibo hau. Ondorioa <strong>PDF</strong> artxibu bat da, baina batia ere sortu daiteke Postcript eta MIDI fitxeroak. <strong>Partitura bikainak</strong> sortzen ditu lengoai honek. Markaketa lengoaia honi buruz gehiago jakiteko, egin klik <a title="Lilypond" href="http://web.archive.org/web/20060205075740/lilypond.org/web/switch/tour" target="_blank">hemen</a>.</li>
<li><strong><span style="color:#800080;">BULLETML</span></strong>: <strong>XML -ean oinarrituta</strong> dago, eta<strong> tiro</strong> zail eta konplexuen <strong>desarrak erreztazunez deskri</strong>batzeko erabiltzen da<strong> tiro- bideojokoetan</strong>. BulletML -ren sortzailearen hitzetan zera da:</li>
</ul>
<blockquote><p>BulletML is the Bullet Markup Language. BulletML can describe the barrage of bullets in shooting games.</p></blockquote>
<p>  <span style="text-align:center; display: block;"><a href="http://1juilla.wordpress.com/2010/01/28/beste-markaketa-lengoaia-batzuk/"><img src="http://img.youtube.com/vi/qx9AXcIMDoM/2.jpg" alt="" /></a></span></p>
<p><strong>Erreferentziak:</strong></p>
<ul>
<li>El procesador de textos menos conocido (2008, urriak 8). <em>Mi Rincón en Internet, </em>D. Asorey Àlvarez. Kontuslta data: 2010ko urtarrilak 28. Orrialdea: <a href="http://davidasorey.net/temas/tex">http://davidasorey.net/temas/tex</a></li>
<li>Tutorial de Lilypond (2005). <em>Laclavedefa.org</em>, D. Asorey Àlvarez. Konstulta data: 2010ko urtarrilak 28. Orrialdea: <a href="http://www.laclavedefa.org/tutorial-lilypond/">http://www.laclavedefa.org/tutorial-lilypond/</a></li>
<li>BulletML. <em>Aba Games, </em>Kenti Cho. Kontsulta data: 2010ko urtarrilak 28. Orrialdea: <a href="http://www.asahi-net.or.jp/~cs8k-cyu/bulletml/index_e.html">http://www.asahi-net.or.jp/~cs8k-cyu/bulletml/index_e.html</a></li>
</ul>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/1juilla.wordpress.com/177/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/1juilla.wordpress.com/177/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/1juilla.wordpress.com/177/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/1juilla.wordpress.com/177/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/1juilla.wordpress.com/177/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/1juilla.wordpress.com/177/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/1juilla.wordpress.com/177/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/1juilla.wordpress.com/177/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/1juilla.wordpress.com/177/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/1juilla.wordpress.com/177/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/1juilla.wordpress.com/177/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/1juilla.wordpress.com/177/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/1juilla.wordpress.com/177/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/1juilla.wordpress.com/177/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=1juilla.wordpress.com&amp;blog=5059857&amp;post=177&amp;subd=1juilla&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://1juilla.wordpress.com/2010/01/28/beste-markaketa-lengoaia-batzuk/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/7e258fc79ffeb4e3a53d3753ec3557ce?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">1juilla</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Mrkaketa Lengoaiak</title>
		<link>http://1juilla.wordpress.com/2010/01/28/mrkaketa-lengoaiak/</link>
		<comments>http://1juilla.wordpress.com/2010/01/28/mrkaketa-lengoaiak/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 28 Jan 2010 12:45:14 +0000</pubDate>
		<dc:creator>1juilla</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://1juilla.wordpress.com/?p=175</guid>
		<description><![CDATA[Markaketa lengoaia hizkuntz artifizial mota bat dira. Hizkuntz mota honetan, testua eta eta testuari buruzko informazio osagarria konbinatzen da. Informazio osagarri hori lehen mailako testuarekin nahasten da. Gaur egun markaketa lengoaia ospetsuena HTML da.  Markaketa lengoaiak, markatze hizkuntza edo dokumentuen deskripizio hizkuntza izenez ezagutuak ere bai, dokumentu digital bat zehazten duten arauen multzoa da. Testuaren estruktura eta semantika zehazten duten hizkunzta [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=1juilla.wordpress.com&amp;blog=5059857&amp;post=175&amp;subd=1juilla&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Markaketa lengoaia</strong> hizkuntz artifizial mota bat dira. Hizkuntz mota honetan, testua eta eta testuari buruzko informazio osagarria konbinatzen da. Informazio osagarri hori lehen mailako testuarekin nahasten da. Gaur egun markaketa lengoaia ospetsuena <strong>HTML</strong> da. </p>
<p>Markaketa lengoaiak, markatze hizkuntza edo dokumentuen deskripizio hizkuntza izenez ezagutuak ere bai, dokumentu digital bat zehazten duten arauen multzoa da. Testuaren <strong>estruktura</strong> eta <strong>semantika</strong> zehazten duten hizkunzta edo meta hizkunztak dira hain zuzen ere hizkuntz markak. Markaketa Lengoaiek bi helburu desberdin betetzen dituzte:</p>
<ul>
<li>Nabegadoreak dokumentuetan egin behar dituen eragiketa topografikoak eta funtzioak zehazten ditu.</li>
<li>Testua osatzen dituen elementuak banatzen ditu: parrafoetan, kapituluetan&#8230; esate baterako.</li>
</ul>
<p>Normalean hiru markaketa lengoai mota bereizten dira, baina askotan, dokumentu batek hiru moten ezaugarrriak izan ditzake. Hauek dira hiru motak:</p>
<ul>
<li><strong>Aurkezpen markak:</strong> aurkezpen marrkak testuaren formatoa ezartzen dute. Markatze mota hau erabilgarria da testuaren informazioa maketatzeko. Hauen erabilera murrizten doa, proiektu handientzat erabilgarria ez delako.</li>
<li><strong>Prozedura markak:</strong> testuaren aurkezpena ezartzen duten marka dira. Marka hauek titulu bat letra etzanez aurkezteko balio dute esate baterako, tituluaren aurrean informazio egokia jarriz. <strong>HTML</strong> mota honetako hizkuntz marka da.</li>
<li><strong>Marka deskribatzaileak:</strong> marka hauek testuaren zatiak deskribatzeko balio dute baina nola aurkeztuak izan behar diren zehaztu barik. Marka hauek, esate baterako, artikulu bat zein ordutan azken aldiz aldatua izan den adierazteko balio du. <strong>XML</strong> mota honetako hizkuntz marka da.</li>
</ul>
<p>Erreferentziak:</p>
<ul>
<li>Lenguaje de marcado. (2009, 24) urtarrila. <em>Wikipedia, La enciclopedia libre</em>. Kontsulta data: 18:39, 2010ko urtarrilak 10, <a title="MAKAKETA LENGOAIA" href="http://es.wikipedia.org/wiki/Lenguaje_de_marcado" target="_blank">http://es.wikipedia.org/wiki/Lenguaje_de_marcado</a>-tik.</li>
<li>Definición de lenguaje de marcas. <em>Diccionario informático. </em>Kontuslta data: 19:40, 2010ko urtarrilak 10, <a title="MARKAKETA LENGOAIAK" href="http://www.alegsa.com.ar/Dic/lenguaje%20de%20marcas.php" target="_blank">http://www.alegsa.com.ar/Dic/lenguaje%20de%20marcas.php</a> -tik.</li>
</ul>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/1juilla.wordpress.com/175/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/1juilla.wordpress.com/175/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/1juilla.wordpress.com/175/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/1juilla.wordpress.com/175/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/1juilla.wordpress.com/175/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/1juilla.wordpress.com/175/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/1juilla.wordpress.com/175/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/1juilla.wordpress.com/175/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/1juilla.wordpress.com/175/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/1juilla.wordpress.com/175/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/1juilla.wordpress.com/175/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/1juilla.wordpress.com/175/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/1juilla.wordpress.com/175/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/1juilla.wordpress.com/175/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=1juilla.wordpress.com&amp;blog=5059857&amp;post=175&amp;subd=1juilla&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://1juilla.wordpress.com/2010/01/28/mrkaketa-lengoaiak/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/7e258fc79ffeb4e3a53d3753ec3557ce?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">1juilla</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>LENGUAJES DE MARCADO</title>
		<link>http://1juilla.wordpress.com/2010/01/27/lenguajes-de-marcado/</link>
		<comments>http://1juilla.wordpress.com/2010/01/27/lenguajes-de-marcado/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 27 Jan 2010 17:35:11 +0000</pubDate>
		<dc:creator>1juilla</dc:creator>
				<category><![CDATA[Edición Digital]]></category>
		<category><![CDATA[HTML]]></category>
		<category><![CDATA[lenguajes de marcado]]></category>
		<category><![CDATA[SGML]]></category>
		<category><![CDATA[sml]]></category>
		<category><![CDATA[xhtml]]></category>
		<category><![CDATA[XML]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://1juilla.wordpress.com/?p=162</guid>
		<description><![CDATA[Los lenguajes de marcados son una manera de codificar un texto en el que además de lo que es el texto en sí, se incorporan una serie de marcas que estructuran y dan formato al texto. Las anotaciones, son las etiquetas o marcas que se añaden al texto para que le den un formato. Estas anotaciones [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=1juilla.wordpress.com&amp;blog=5059857&amp;post=162&amp;subd=1juilla&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Los <strong>lenguajes de marcados</strong> son una manera de <strong>codificar un texto</strong> en el que además de lo que es el texto en sí, se <strong>incorporan</strong> una serie de <strong>marcas</strong> que e<strong>structuran</strong> y dan <strong>formato</strong> al texto. Las anotaciones, son las etiquetas o marcas que se añaden al texto para que le den un formato. Estas anotaciones carecen de contenido.</p>
<p>Los lenguajes de marcado se pueden clasificar de la siguiente manera:</p>
<ul>
<li><strong>Procedimentales:</strong> diferencian operaciones tipográficas</li>
<li><strong>Estructurales:</strong> describen la estructura lógica de un documento, pero no su tipografía</li>
<li><strong>Híbridos:</strong> combinación de ambos</li>
</ul>
<p>Los lengaujes de marcado principales, que sirven para anotar el texto son <a title="GML" href="http://es.wikipedia.org/wiki/Generalized_Markup_Language" target="_blank">GML</a>, <a title="SGML" href="http://es.wikipedia.org/wiki/Standard_Generalized_Markup_Language" target="_blank">SGML</a>, <a title="XML" href="http://es.wikipedia.org/wiki/XML" target="_blank">XML</a>,<a title="HTML" href="http://es.wikipedia.org/wiki/HTML" target="_blank"> HTML</a> y <a title="XHTML" href="http://es.wikipedia.org/wiki/XHTML" target="_blank">XHTML</a>.</p>
<p><strong>Referencias:</strong></p>
<ul>
<li>A. Fernández-Valmayor, A. Navarro. B. Fernández-Manjón y J.L. Sierra (Universidad Complutense de Madrid). <a title="Lenguajes de programación, lenguajes de marcado y modelos hipermedia: una visión interesada de la evolución de los lenguajes informáticos" href="http://elies.rediris.es/elies24/fernandezvalmayor.htm" target="_blank"><em>Lenguajes de programación, lenguajes de marcado y modelos hipermedia: una visión interesada de la evolución de los lenguajes informáticos.</em></a><em> </em>Consultado el 23 de noviembre de 2009 a las 17:12.</li>
</ul>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/1juilla.wordpress.com/162/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/1juilla.wordpress.com/162/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/1juilla.wordpress.com/162/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/1juilla.wordpress.com/162/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/1juilla.wordpress.com/162/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/1juilla.wordpress.com/162/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/1juilla.wordpress.com/162/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/1juilla.wordpress.com/162/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/1juilla.wordpress.com/162/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/1juilla.wordpress.com/162/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/1juilla.wordpress.com/162/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/1juilla.wordpress.com/162/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/1juilla.wordpress.com/162/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/1juilla.wordpress.com/162/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=1juilla.wordpress.com&amp;blog=5059857&amp;post=162&amp;subd=1juilla&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://1juilla.wordpress.com/2010/01/27/lenguajes-de-marcado/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/7e258fc79ffeb4e3a53d3753ec3557ce?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">1juilla</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>LIBURUTEGI DIGITALAK</title>
		<link>http://1juilla.wordpress.com/2010/01/27/liburutegi-digitalak/</link>
		<comments>http://1juilla.wordpress.com/2010/01/27/liburutegi-digitalak/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 27 Jan 2010 17:13:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>1juilla</dc:creator>
				<category><![CDATA[Edición Digital]]></category>
		<category><![CDATA[bernarjee]]></category>
		<category><![CDATA[eusko ikaskuntza]]></category>
		<category><![CDATA[euskomedia]]></category>
		<category><![CDATA[hedatuz]]></category>
		<category><![CDATA[liburutegi digitala]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://1juilla.wordpress.com/?p=166</guid>
		<description><![CDATA[Liburutegi Digital bat zer den jakiteko,  Banerjee -ren hitzak ekarriko ditugu gogora: A digital library is a set of diverse information structures, normally built within atop an internetwork, which provide acces on demand to on or more authorized category of entities (people/systems) and wherein most of the information is encoded in multimedia formats. Definitu ditzakegu liburutegi [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=1juilla.wordpress.com&amp;blog=5059857&amp;post=166&amp;subd=1juilla&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Liburutegi Digital bat zer den jakiteko,  <a title="BARNERJEE" href="http://discovery.bits-pilani.ac.in/~rahul/" target="_blank">Banerjee</a> -ren hitzak ekarriko ditugu gogora:</p>
<blockquote><p>A digital library is a set of diverse information structures, normally built within atop an internetwork, which provide acces on demand to on or more authorized category of entities (people/systems) and wherein most of the information is encoded in multimedia formats.</p></blockquote>
<p>Definitu ditzakegu liburutegi hauek kolekzioak era digitalean antolatzen dituzten eta ordenagailuen bitartez eskuragarriak diren liburutegiak bezala. liburuetgi digital famatuenak <a title="GUTENBERG PROYECT" href="http://www.gutenberg.org/wiki/Main_Page" target="_blank">Gutenberg</a>, <a title="GOOGLE BOOKS" href="http://www.google.es/books?hl=es" target="_blank">Google Books</a>&#8230; dira. Behin azalduta zer den liburutegi digital bat, esukarazko liburutegi digital garrantzitsuenaz arituko da artikulu hau: <em><a title="HEDATUZ" href="http://hedatuz.euskomedia.org/" target="_blank">Hedatuz</a></em> liburutegiaz mintzatuko gara hain zuzen ere.</p>
<span style="text-align:center; display: block;"><a href="http://1juilla.wordpress.com/2010/01/27/liburutegi-digitalak/"><img src="http://img.youtube.com/vi/pXoHC2D15hM/2.jpg" alt="" /></a></span>
<p>Hedatuz liburutegi digitala <a title="EUSKOMEDIA" href="http://www.euskomedia.org/" target="_blank">Euskomedia</a>k sortu zuen, Eusko Ikaskuntzak sorturiko fundazioa 2002. urtean. Liburutegi honen helburua <a title="EUSKO IKASKUNTZA" href="http://www.eusko-ikaskuntza.org/eu/fondodocumental/" target="_blank">Eusko Ikaskuntzak </a>1918. urtetik publikatutako dokumentu guztiak eta 1907tik <a title="REVISTA INTERNACIONAL DE ESTUDIOS VASCOS" href="http://www.eusko-ikaskuntza.org/es/publicaciones/colecciones/riev/" target="_blank">RIEV</a> &#8211; ek (Revista Internacional de Estudios Vascos) publikatutakoak publiko zabal batentza ekuragai jartzea da.  </p>
<p><strong>Erreferentziak</strong></p>
<ul>
<li><em><a title="Banerjee" href="http://discovery.bits-pilani.ac.in/rahul/I-Net/Complete-InetBook-PHI-2003-Secure.pdf" target="_blank">Internetworking technologies</a>,</em> Rahul Banerjee. Kontsulta data: 2009ko urtarrilak 8, 17:05.</li>
<li><em>Hedatuz Gordailuaren Inguruan</em>,<a title="HEDATUZ" href="http://hedatuz.euskomedia.org/" target="_blank"> http://hedatuz.euskomedia.org/</a>. Kontsulta data: 2009ko urtarrilak 8, 17: 21.</li>
</ul>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/1juilla.wordpress.com/166/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/1juilla.wordpress.com/166/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/1juilla.wordpress.com/166/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/1juilla.wordpress.com/166/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/1juilla.wordpress.com/166/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/1juilla.wordpress.com/166/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/1juilla.wordpress.com/166/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/1juilla.wordpress.com/166/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/1juilla.wordpress.com/166/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/1juilla.wordpress.com/166/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/1juilla.wordpress.com/166/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/1juilla.wordpress.com/166/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/1juilla.wordpress.com/166/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/1juilla.wordpress.com/166/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=1juilla.wordpress.com&amp;blog=5059857&amp;post=166&amp;subd=1juilla&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://1juilla.wordpress.com/2010/01/27/liburutegi-digitalak/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/7e258fc79ffeb4e3a53d3753ec3557ce?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">1juilla</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>El eBook</title>
		<link>http://1juilla.wordpress.com/2009/11/04/el-ebook/</link>
		<comments>http://1juilla.wordpress.com/2009/11/04/el-ebook/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 04 Nov 2009 18:58:19 +0000</pubDate>
		<dc:creator>1juilla</dc:creator>
				<category><![CDATA[Edición Digital]]></category>
		<category><![CDATA[ebook]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://1juilla.wordpress.com/?p=159</guid>
		<description><![CDATA[Según recogen en un artículo publicado López Suárez y Larrañaga Rubio, el eBook es un “libro impreso sometido a un proceso de digitalización”. En la página web Todo eBook, podemos encontrar una definición muy parecida, pero que añade: &#8220;Ha sido confeccionada para ser comercializada en Internet, por lo que su tamaño, estructura y diseño han debido [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=1juilla.wordpress.com&amp;blog=5059857&amp;post=159&amp;subd=1juilla&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Según recogen en un artículo publicado López Suárez y Larrañaga Rubio, el eBook es un “<strong>libro impreso sometido a un proceso de digitalización</strong>”. En la página web Todo eBook, podemos encontrar una definición muy parecida, pero que añade:</p>
<blockquote><p>&#8220;Ha sido <strong>confeccionada para ser comercializada en Internet</strong>, por lo que su tamaño, estructura y diseño han debido de ser tratados correctamente para que su visualización, tiempo de descarga y posibilidades de utilización sean los adecuados.&#8221;</p></blockquote>
<p>Algunas de las <strong>diferencias</strong> de los eBooks respecto a los libro de papel:</p>
<p>   Mientras que el <strong>libro<img class="alignleft" title="E-BOOK" src="http://estilema.files.wordpress.com/2008/06/ebook.jpg?w=212&#038;h=189" alt="E-BOOK" width="212" height="189" /></strong> persenta los contenidos en forma <strong>analógica</strong>, el <strong>eBook</strong> lo hace de manera <strong>digital</strong></p>
<ul>
<li><strong> Nuevos métodos de edición</strong>. Ahora, al funcionar el mercado de eBooks por internet, se eliminan muchos de los intermediarios que toman parte en la comercialización del libro. Además, por ejemplo,  &#8220;ahora es posible editar un libro en papel <strong>sin necesidad</strong> de hacer una <strong>tirada inicial de un número mínimo</strong> de ejemplares&#8221; (Jorge Franganillo, La Industria Editorial frente al Libro, 2008).</li>
<li><strong>Accesibilidad inmediata</strong>. Se puede adquirir cualquier libro publicado de manera directa desde internet.</li>
<li><strong>Precio de venta más bajo.</strong> Al haber eliminado a los intermediarios y al no necesitar papel, el libro se puede vender a un precio más bajo.</li>
<li><strong>Nuevas utilidades.</strong> Gracias a ser una herramienta multimedia, el eBook incorpora funciones inpensables para un libro, como son el buscador de palabras, traductores, ampliación de detalles&#8230;</li>
</ul>
<p><strong>Referencias:</strong></p>
<ul>
<li>Jorge Franganillo, <em>La industria editorial frente al libro electrónico. </em>En el profesional de la información, julio-agosto 2008. Fecha de consulta: 4 de noviembre de 2009a las 19:49. Disponible en <a href="http://eprints.rclis.org/14921/1/franganillo2008c.pdf" target="_blank">http://eprints.rclis.org/14921/1/franganillo2008c.pdf</a></li>
<li> López Suárez, Larrañaga Rubio, <em>El E-BOOK: Aspectos culturales y socioeconómicos del sistema editorial online. </em>En Documentación de las ciencias de la información, 2005. Fecha de consulta: 4 de noviembre de 2009, a las 19:54. Disponible en <a href="http://europa.sim.ucm.es/compludoc/AA?articuloId=417047&amp;donde=castellano&amp;zfr=0" target="_blank">http://europa.sim.ucm.es/compludoc/AA?articuloId=417047&amp;donde=castellano&amp;zfr=0</a></li>
<li><em>¿Qué es un eBook? </em>En todoebook. Fecha de consulta: 4 de noviembre de 2009. Disponible en: <a href="http://www.todoebook.com/que-es-un-ebook.html" target="_blank">http://www.todoebook.com/que-es-un-ebook.html</a></li>
</ul>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/1juilla.wordpress.com/159/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/1juilla.wordpress.com/159/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/1juilla.wordpress.com/159/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/1juilla.wordpress.com/159/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/1juilla.wordpress.com/159/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/1juilla.wordpress.com/159/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/1juilla.wordpress.com/159/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/1juilla.wordpress.com/159/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/1juilla.wordpress.com/159/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/1juilla.wordpress.com/159/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/1juilla.wordpress.com/159/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/1juilla.wordpress.com/159/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/1juilla.wordpress.com/159/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/1juilla.wordpress.com/159/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=1juilla.wordpress.com&amp;blog=5059857&amp;post=159&amp;subd=1juilla&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://1juilla.wordpress.com/2009/11/04/el-ebook/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/7e258fc79ffeb4e3a53d3753ec3557ce?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">1juilla</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://estilema.files.wordpress.com/2008/06/ebook.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">E-BOOK</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>La herencia de los prerrafaelitas</title>
		<link>http://1juilla.wordpress.com/2009/09/29/la-herencia-de-los-prerrafaelitas/</link>
		<comments>http://1juilla.wordpress.com/2009/09/29/la-herencia-de-los-prerrafaelitas/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 29 Sep 2009 19:59:19 +0000</pubDate>
		<dc:creator>1juilla</dc:creator>
				<category><![CDATA[Edición Digital]]></category>
		<category><![CDATA[prerrafaelitas]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://1juilla.wordpress.com/?p=156</guid>
		<description><![CDATA[He aquí un link a una presentación sobre la influencia que han tenido los prerrafaelitas en las obras modernas de carácter épico-fantástico                      http://www.slideshare.net/juantxu89/herencia-prerrafelita<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=1juilla.wordpress.com&amp;blog=5059857&amp;post=156&amp;subd=1juilla&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>He aquí un link a una presentación sobre la influencia que han tenido los prerrafaelitas en las obras modernas de carácter épico-fantástico</strong></p>
<p>                     <a href="http://www.slideshare.net/juantxu89/herencia-prerrafelita">http://www.slideshare.net/juantxu89/herencia-prerrafelita</a></p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/1juilla.wordpress.com/156/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/1juilla.wordpress.com/156/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/1juilla.wordpress.com/156/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/1juilla.wordpress.com/156/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/1juilla.wordpress.com/156/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/1juilla.wordpress.com/156/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/1juilla.wordpress.com/156/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/1juilla.wordpress.com/156/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/1juilla.wordpress.com/156/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/1juilla.wordpress.com/156/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/1juilla.wordpress.com/156/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/1juilla.wordpress.com/156/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/1juilla.wordpress.com/156/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/1juilla.wordpress.com/156/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=1juilla.wordpress.com&amp;blog=5059857&amp;post=156&amp;subd=1juilla&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://1juilla.wordpress.com/2009/09/29/la-herencia-de-los-prerrafaelitas/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/7e258fc79ffeb4e3a53d3753ec3557ce?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">1juilla</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Extracto de algunas ideas de María Jesús Lamarca sobre internet y la propiedad intelectual</title>
		<link>http://1juilla.wordpress.com/2009/09/25/extracto-de-algunas-ideas-de-maria-jesus-lamarca-sobre-internet-y-la-propiedad-intelectual/</link>
		<comments>http://1juilla.wordpress.com/2009/09/25/extracto-de-algunas-ideas-de-maria-jesus-lamarca-sobre-internet-y-la-propiedad-intelectual/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 25 Sep 2009 14:43:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>1juilla</dc:creator>
				<category><![CDATA[Edición Digital]]></category>
		<category><![CDATA[influencia sobre internet]]></category>
		<category><![CDATA[María Jesús Lamarca]]></category>
		<category><![CDATA[Propiedad intelectual]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://1juilla.wordpress.com/?p=143</guid>
		<description><![CDATA[La Red y el hipertexto han hecho incierto el futuro del que hasta ahora era un concepto inmanente al de la creación de una obra: el de la autoría. Cuando un documento entra en la red, le resulta imposible escapar de las más variadas modificaciones a las que el lector cibernauta lo quiera someter. Ineternet, es [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=1juilla.wordpress.com&amp;blog=5059857&amp;post=143&amp;subd=1juilla&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align:justify;">La Red y el hipertexto han hecho incierto el futuro del que hasta ahora era un concepto inmanente al de la creación de una obra: el de la autoría. Cuando un documento entra en la red, le resulta imposible escapar de las más variadas modificaciones a las que el lector cibernauta lo quiera someter.</p>
<p style="text-align:justify;">Ineternet, es además el embrión de otro fenómeno. Hasta ahora, desde que un libro empezara a dibujarse en la imaginación del prójimo hasta llegar a las manos del consumidor, un sin fin de personas tomaban parte en el proceso: editores, maquetadores, transportistas, tenderos&#8230; Hoy, con el mero hecho de tener acceso a una ventana al mundo digital, el autor de una obra podrá concentrar dichas tareas en único individuo: su persona.</p>
<p style="text-align:justify;">Y es que con el hipertexto la obra se socializa: cualquiera, pulsando una combinación sagrada para todo estudiante de las teclas CONTROL, V y C, puede dar comienzo a un proyecto que, a posteriori, modificará el texto primigenio, creando un nuevo documento.  El concepto de autoría y las normativas sobre la propiedad intelectual habían acabado con este fenómeno. Ya en la cultura clásica era habitual que el tejedor de un texto (valga la redundancia) utilizara y recreara creaciones ajenas. Y gracias a ello, hoy podemos mostrar orgullosos ante nuestro invitados curiosos adornos de estantería como las gestas homéricas y los canones sagrados, guardianes celosos de la palabra de Dios.</p>
<p style="text-align:justify;">Es por ello, que en la World Wide Web el acceso se antepone a la propiedad. Los vetustos esquemas del mundo impreso, gracias a Tim Berners Lee, no son viables en un mundo digital.</p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/1juilla.wordpress.com/143/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/1juilla.wordpress.com/143/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/1juilla.wordpress.com/143/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/1juilla.wordpress.com/143/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/1juilla.wordpress.com/143/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/1juilla.wordpress.com/143/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/1juilla.wordpress.com/143/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/1juilla.wordpress.com/143/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/1juilla.wordpress.com/143/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/1juilla.wordpress.com/143/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/1juilla.wordpress.com/143/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/1juilla.wordpress.com/143/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/1juilla.wordpress.com/143/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/1juilla.wordpress.com/143/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=1juilla.wordpress.com&amp;blog=5059857&amp;post=143&amp;subd=1juilla&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://1juilla.wordpress.com/2009/09/25/extracto-de-algunas-ideas-de-maria-jesus-lamarca-sobre-internet-y-la-propiedad-intelectual/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/7e258fc79ffeb4e3a53d3753ec3557ce?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">1juilla</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Encyclopédie française</title>
		<link>http://1juilla.wordpress.com/2009/09/24/encyclopedie-francaise/</link>
		<comments>http://1juilla.wordpress.com/2009/09/24/encyclopedie-francaise/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 24 Sep 2009 18:35:52 +0000</pubDate>
		<dc:creator>1juilla</dc:creator>
				<category><![CDATA[Edición Digital]]></category>
		<category><![CDATA[Diderot]]></category>
		<category><![CDATA[Enciclopedia]]></category>
		<category><![CDATA[Encyclopedie]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://1juilla.wordpress.com/?p=132</guid>
		<description><![CDATA[Aunque pensemos que la enciclopedia nació en la era de la ilustración, no debemos olvidar que ya otros autores como San Isidoro o Plinio el Viejo hicieron recopilaciones que en mucho se asemejan a la idea de lo que es una enciclopedia. La diferencia es que, mientras estas obras antiguas buscaban guardar el conocimiento para [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=1juilla.wordpress.com&amp;blog=5059857&amp;post=132&amp;subd=1juilla&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Aunque pensemos que la enciclopedia nació en la <a title="Ilustración" href="http://www.isftic.mepsyd.es/w3/eos/MaterialesEducativos/bachillerato/historia/revfran/ilustracion.htm" target="_blank">era de la ilustración</a>, no debemos olvidar que ya otros autores como <a title="San Isidoro" href="http://www.corazones.org/santos/isidoro_sevilla.htm" target="_blank">San Isidoro</a> o <a title="Plinio el Viejo" href="http://www.oya-es.net/reportajes/plinio.htm" target="_blank">Plinio el Viejo</a> hicieron recopilaciones que en mucho se asemejan a la idea de lo que es una <a title="Enciclopedia" href="http://es.wikipedia.org/wiki/Enciclopedia" target="_blank">enciclopedia</a>. La diferencia es que, mientras estas obras antiguas buscaban guardar el conocimiento para aquellos que vivieran cuando ellos ya no caminaran sobre la tierra, la enciclopedia francesa buscaba divulgar el conocimiento en ella depositado. No debemos olvidar, que uno de los principales objetivos del pensador ilustrado era exactamente ese: liberar la sapiencia del yugo al que la sometían las aristocracias social y eclesiástica (las capas bajas del clero tampoco brillaban por sus dotes, como nos muestra <a title="Stendhal" href="http://www.epdlp.com/escritor.php?id=2332" target="_blank">Stendhal</a> en<em> <a title="Resumen Rojo y Negro" href="http://www.taringa.net/posts/apuntes-y-monografias/2857316/Rojo-y-negro-de-Stendhal_-Resumen_.html" target="_blank">Rojo y </a></em><a title="Resumen Rojo y Negro" href="http://www.taringa.net/posts/apuntes-y-monografias/2857316/Rojo-y-negro-de-Stendhal_-Resumen_.html" target="_blank">Negro</a>).</p>
<p>Esta <a title="Encyclopédie" href="http://diderot.alembert.free.fr/" target="_blank">enciclopedia</a> fue una obra del editor Le Breton. En un principio, la idea fue traducir la <em><a title="Cyclopaedia" href="http://digicoll.library.wisc.edu/cgi-bin/HistSciTech/HistSciTech-idx?type=header&amp;id=HistSciTech.Cyclopaedia01" target="_blank">Cyclopaedia</a></em>  inglesa de <a title="Ephraim Chambers" href="http://www.spiritus-temporis.com/ephraim-chambers/" target="_blank">Chambers</a>. Después de que otros eruditos fueran requeridos, la tarea finalmente acabó recayendo sobre <a title="Diderot" href="http://thales.cica.es/rd/Recursos/rd99/ed99-0257-01/ddiderot.html" target="_blank">Diderot</a>. Este, al traducirla, fue paulatinamente modificándola, hasta que la nueva obra cogiera autonomía propia y se anunciara una enciclopediua que buscaba la recopilación de las principales aportaciones humanas al conocimiento y el arte.</p>
<p><strong>Referencias</strong></p>
<ul>
<li><em>La enciclopedia, diccionario razonado de las ciencias, las artes y los oficios</em>. La Ilustración. Fecha de consulta: 24 de septiembre de 2009 (20:13) <a href="http://thales.cica.es/rd/Recursos/rd99/ed99-0257-01/enciclo.html">http://thales.cica.es/rd/Recursos/rd99/ed99-0257-01/enciclo.html</a></li>
<li><em>Encyclopédie française o enciclopedia francesa (1751 &#8211; 1776). </em>Enciclonet. Fecha de consulta: 24 de septiembre de 2009 (20:22) <a href="http://www.enciclonet.com/documento/encyclop%E9die+fran%E7aise/">http://www.enciclonet.com/documento/encyclop%E9die+fran%E7aise/</a></li>
</ul>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/1juilla.wordpress.com/132/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/1juilla.wordpress.com/132/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/1juilla.wordpress.com/132/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/1juilla.wordpress.com/132/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/1juilla.wordpress.com/132/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/1juilla.wordpress.com/132/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/1juilla.wordpress.com/132/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/1juilla.wordpress.com/132/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/1juilla.wordpress.com/132/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/1juilla.wordpress.com/132/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/1juilla.wordpress.com/132/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/1juilla.wordpress.com/132/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/1juilla.wordpress.com/132/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/1juilla.wordpress.com/132/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=1juilla.wordpress.com&amp;blog=5059857&amp;post=132&amp;subd=1juilla&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://1juilla.wordpress.com/2009/09/24/encyclopedie-francaise/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/7e258fc79ffeb4e3a53d3753ec3557ce?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">1juilla</media:title>
		</media:content>
	</item>
	</channel>
</rss>
